Är det så att allt som politiker säger och "lovar" är bara struntprat?
De bara pratar och pratar om vad som är bra för Sverige, klagar på de andra partierna.
Vad är egentligen meningen med att det bråkar som de gör när de i grunden egentligen har samma mål. Handlar inte allt om att vi ska ha det så bra som möjligt i vårt avlånga land?
För mig så är politikerna ett släkte för sig själv, de sitter där på sina piedestaler och tar beslut som inte gynnar alla utan bara en del. När en politiker slutar sitt jobb så får han antingen en annan tjänst eller så får han jättehöga "fallskärmsavtal" så han kan leva gott resten av sitt liv. Är egentligen inte politiker ett jobb som alla andra och slutar man där självmant så borde man få 45 dagar karens som vi andra får och så borde de få gå och stämpla och leva på 80-65 % av sin inkomst som jag har för mig att a-kassan är. De hade ju redan då klarat sig hur bra som helst. Den dag då jag får se en politiker sitta och vänta på sin tur på arbetsförmedlingen eller ha en bokad tid hos "socialen" då kommer jag börja tro på rättvisa igen.
Sen ska man ju inte tala om lönerna de besitter, visst de bestämmer Sveriges öde och tar svåra beslut men har inte exempelvis Brandmän, läkare och poliser också en viktig del i våra liv,också och de kommer inte ens i närheten av vad en politiker tjänar.
Politiker pratar ofta om att Sverige ska vara jämlikt, men är det det egentligen?, nu menar jag inte mellan kön, folkslag osv utan mellan oss vanliga knegare och våra kära politiker?
För mig känns det som dubbelmoral och hyckleri, de fattar beslut om jämlikhet mellan oss människor i Sverige medan de sitter med sina jättehöga löner, fallskärmsavtal osv. För att det ska kännas trovärdigt så borde de få finnas på samma nivå som oss.
Men drömma kan man ju få göra för politiker kommer alltid tro att de är snäppet bättre än oss och fortsätta med sitt hyckleri så länge vi väljer in dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar